Relativt

Kalix fick sin första rulltrappa häromveckan. Vilken grej.
Här i tjockstan hade vi kanske varit mer betjänta av att några rulltrappor plockades bort.
Allt är relativt.

Akvarium

Jag har skaffat ett headset till min mobil, med musikspelarkontroller och allt. Äntligen är mobilen den fullfjädrade mp3-spelare jag hade tänkt mig. Headsetet (åh, underbara svengelska ... head-settet? head-set:et?) har hörlurar som är som öronproppar ni vet, man stoppar in hela i örongången liksom. När man sitter på tunnelbanan är det jättebra, allt annat ljud stängs ute. Men när man är ute och rör på sig, tar en kvällspromenad till exempel, då är det som att vartenda andetag och vartenda hjärtslag förstärks in i hörlurarna och allting låter som i ett stort akvarium. Lite läskigt. Ska det vara så?

Thirty something

Visst fanns det en TV-serie för flera år sen som hette Thirty Something? Visst var den amerikansk? Vad handlade den om? Har för mig att den var lite feel-good.

Fin-höst

Så här ligger till, har min kollega Livsnjutaren lärt mig. Nu är det fin-höst. Luften är klar och hög, solen skiner och träden trotsar alla försök till beskrivning. Hela hooden är en lång serie lövsalar som skiftar färg från dag till dag. Dagarna är fortfarande varma, kvällarna kanske också.

Sen blir det ful-höst. Becksvart all ledig tid och ruttna löv en masse. Ni som bor i Göteborg känner även igen den här tiden som vinter (när jag tänker så känns det orimligt att jag bodde där så många år, men du har ju andra fina sidor, älskade Göteborg).

Bor man i Stockholm har man, vissa år åtminstone, chans på vintern - gnistrande snö, skinande sol, klingande skridskoskenor. Måtte det bli en sån vinter i år. Annars blir det ful-höst för hela slanten hela vägen till påsk.

Kring påsk, då blir det ful-vår! Ful-vår - solen tittar fram igen, rakbladsvass, blottandes hela den damm-/sand-/smutsbelagda stan med sina likbleka invånare i obarmhärtigt ljus. Huvva för ful-våren.

Sen kommer fin-våren. Fåglarna kvittrar, skir grönska på varje buske och träd, ljus ljus ljus och en antydan till långa kvällar. Och kallt, särskilt som butikerna bara sålt sommarkläder i flera månader vid det laget.

Sen blir det sommar, underbar och kort, och sen börjar alltihop som bekant om igen.

Som jag ser det kan det inte sägas för många gånger: there's no time like the present.

The Girl Effect

Sommar till slut

Äntligen blev det sommar. Det säkraste sommartecknet av alla är när jag får visa turister vägen i Stockholm. Och idag hände det! Ålrajt, de kanske inte var turister (snarare ett förälskat par på väg till en visning, bestämde jag mig för) och det var väl kanske inte exakt i Stockholm (om än i södra hooden), men ändå - jag fick peka och visa!

Nu kan jag njuta av hösten.

Urdjur

Det är illa ställt med kärleken till naturen enligt SvD idag, dagens barn kan bli den första generationen utan en naturlig relation till skogen (vad nu det är). Till vardags sitter de hellre framför en dator, och skjutsas sen iväg av sina förmodat stressade föräldrar till en veckas maxad naturvistelse i Sälen eller liknande på sportlovet. Sedan länge glömda är även påhittiga äventyr i närliggande skogen till förmån för pedagogiska parklekar.

Gick en promenad med min vännina Klimatkämpen idag, i den vackra blandskogen vid Mälaren utanför förorten där vi är uppvuxna. Halvvägs igenom det efterföljande kaffet på glasverandan hos vänninans föräldrar tar jag en fästing på bar gärning, krypandes uppför mitt byxben med god fart. Vi tar kål på honom med lite hushållspapper. - Fästingar är rena parasiter, säger vänninans syster, de gör ingen nytta för någon och ställer bara till med problem. Och skogen är full av dem. -Ja, funderar vänninans mamma, kanske det är därför barnen inte vill vara där.

Som jag ser det blir det Reclaim the forest nästa.

Södra Länken

Allvarligt talat. Vad gör de i Södra Länken mellan 22 och 05? Jobbvänninorna och jag spekulerade efter en god middag och några glas vin igår. Varför stänger de av den med jämna mellanrum, fortfarande flera år efter invigningen? Har de kalas där nere? Testar hemliga bilar? Rastar infångade UFOn? Mystiken tätnar.

100 knyck

Det har dykt upp nya hastighetsskyltar på E4:an på väg till jobbet, 100 där det förut var 110. Ganska lagom hastighet, det blir som att köra 90 med moms sådär, ingen hets. Och folk är lite skönt förvirrade - vissa ligger med en meters glapp och kör som dårar som vanligt men andra verkar ha lagt sig lite avvaktande på 90, kanske funderar på vad det egentligen stod på den där gulröda skylten de just åkte förbi - 100?!

Som jag ser det blir det några underhållande dagar på vägarna framöver.

Förr var det bättre förr

Läser ur en av kursböckerna i politisk idéhistoria att förr (läs Romarriket) ansåg man att den bästa tiden redan var förbi och att förfallet ökade och att tillvaron i allmänhet bara blev sämre. Bäst då, resonerade man, att njuta av dagen och inte förlita sig på imorgon, som ändå förmodligen skulle bli sämre än idag och dessutom kanske inte skulle komma alls. På den tiden var det ju en del krig och annat som rörde till det i tillvaron.

Tycker att "vi" idag lägger orimligt mycket tid på att planera och oroa oss för "senare". Inte helt självmant heller. Jag säger bara pensionssparande, urr. Hursomhelst fick jag på förmiddagsfikat höra en fin anekdot av min kollega Smålänningen som ändå visar att det finns några romare kvar. Hans farfars bror, 90 år gammal, ställer upp i ett lopp för gamlingar, fem kilometer kring stan med avslutande runda runt Stadion. Tid - knappt en timme, men pigg nog att glatt boxa kollegan i magen efter mållinjen. Där stod även gubbens fru och hejade - en sju år yngre argentinsk dam som han gift om sig med ett par år tidigare.

Som jag ser det - livet är långt, there's no time like the present, det är aldrig för sent att roa sig!

Flyttsuget

I Australien nånstans (han verkar flytta runt en del) bor en svensk kille som heter Jonas, som förutom att han tar skitsnygga bilder också skriver en blogg jag gillar. Häromdan kom Jonas på att han bokstavligen kunde åka och klappa delfiner precis runt knuten.

Som jag ser det börjar det bli ont om anledningar att inte åka till Australien snart.

Bra dagar

Tänk, av en i vanliga fall halvgrå, kall och vanlig septemberlördag kan det bli en sån här schysst dag om man spenderar den på en golfbana. Bråvikens i det här fallet.

Golf är en bra grej. Eller så börjar jag bli gammal. Eller både och!

Fel fel fel

Statistiska centralbyrån räknar fel på inflationen. Sveriges tekniska forskningsinstitut räknar fel på solfångarprestandan. Tomas DiLeva, vem kan man tro på?

Dagens ungdom

Imorse tog jag tunnelbanan till jobbet. Ett par stationer efter mig gick en kille på, satte sig längst fram med ryggen åt mig (och resten av de ca fem passagerarna) och började lyssna på musik ur sin mobil. Högt. Utan-hörlurar-högt. Rakt ut i luften. Ett par låtar av Petter underhöll oss allihopa, avbrutna av en sms-signal ungefär var femtonde sekund. Jag vet inte vad som var roligast - killen i sig eller det faktum att (naturligtvis!) ingen av oss i vagnen gjorde något. "Vad är det MED dagens ungdom?!"

Som jag ser det behöver jag ingen TV med sån underhållning på morgontåget.

Fyra minuter och tolv sekunder

På fyra minuter och tolv sekunder skulle jag kunna göra en massa bra saker. Gå förbi kiosken och starta dagen med en god latte. Ligga kvar i sängen. Hänga tvätten. Ringa mamma.

Eller så kan jag spendera dem på motorvägen och göra en insats för miljön och min ekonomi. Om jag kör 90 istället för 110 km/h till jobbet på mornarna förlorar jag fyra minuter och tolv sekunder. Och vinner antagligen massor med koldioxid och bensinpengar.

I praktiken kommer jag dock förmodligen köra 110 och varken stanna till för den där latten eller få någon klimatcred.

Som jag ser det teorin om människans upplysta och rationella val betydligt överskattad.

The Orwell Diaries

Det här är en kul grej. Sedan den 9 augusti i år publiceras George Orwells dagbok som blogg, dag för dag exakt 70 år efter att den ursprungligen skrevs. Orwell som myntade uttrycket "Storebror ser dig" i sin milt uttryckt dystra framtidsvision "1984", skriven 1948, var även ett skrivande vittne till bland annat hur andra världskriget bredde ut sig i Europa. Detta och en hel del annat beskriver han i dagböckerna, sägs det.

Nya avsnitt varje dag alltså. Är det här en ny bloggtrend - vår motsvarighet till vad radioföljetongerna var för våra föräldrar?

Som jag ser det blir det gott om legitima skäl att bänka sig framför skärmen på kvällarna framöver.

Goda nyheter

Idag läste jag en av våra större morgontidnigar, både pappers- och nätupplagan. Om man bortser från enstaka solar på väderkartan och diverse politiska väljarfrierier som till exempel löften om att alla lågstadiebarn i Stockholm ska få frukost i skolan bara vi byter regering, så hittade jag inte en enda god nyhet. Inte en! Eftersom det givetvis trots allt har hänt en hel del bra saker i världen det senaste dygnet får det mig att fundera. Varför har dåliga nyheter större nyhetsvärde än goda? Glömmer chefredaktörerna sitt fria val? Står Jante i kulisserna och blänger?

Som jag ser det behövs det fler goda nyheter i media.