Hittegods

Ja, här är dom! De GODA nyheterna.

Skicka på.

Sånt man lärt sig den hårda vägen

-Får man skämta om det?! Frågade min kollega Livsnjutaren över en dubbel espresso idag. -Eller förlåt, gränsen kanske faktiskt går vid självmord?

Men det är nog snarare tvärtom. När man inte längre kan hitta något enda litet att skratta åt mitt i eländet - om man så har en pistol mot huvudet! - det är då man har passerat gränsen.

Sov gott min vän.

Självhushåll

Idag var axlarna och hälsade på uppe vid öronen igen. Tänk om man kunde återvinna all den där värmeutvecklingen på nåt sätt! Idag hade jag varit självförsörjande.

Vi hörs.

Dåligare

Vi som bor i ett litet land med stort medieintresse för vad som försigår i andra, större, länder, får vi MER än vår beskärda del av dåliga nyheter, jämfört med dem? Både deras och våra. Liksom.

Simma lugnt.

Finsk färd

Idag har jag lyssnat på ett av mina andra favoritprogram på radio.

Jag vet inte vad det heter.
Det är på finska.
Jag tror det är nåt slags kvällsmagasin med aktuella reportage, dit lyssnarna får ringa in och prata ibland.

I bilen på väg ut från stora stormarknadsparkeringen i det blöta strålkastarbländande oktoberregnet slog jag på radion på ren reflex, trots att jag medvetet låtit bli och njutit av tystnaden hela vägen dit. Och jag tänkte när P3-skvalet på en millisekund först intog hela ljudrummet i kupén, som en annan taktlös partycrasher, att det kanske var ett klokt val ändå. Det var sent och mörkt och torsdag och man har haft piggare stunder. Hej pop! Hej adrenalin!

Men sen råkade jag trycka på en annan radioknapp, tack och lov, och i ett slag infann sig lugn, sänkta axlar och minnen av nybakta mammabullar hemma i svunna förortskök*. Ur radion strömmade den finaste, långsammaste, mest melodiska och obegripliga finska ni kan tänka er - prisa SRs programtablåkonstruktör och hans eller hennes tajming! Inte ett ord förstod jag, och inga glättiga kvällsradioresonemang behövde jag ta in och processa i min trötta nära-helg-nedstängningshjärna heller, utan gled till det perfekta bakgrundsljudet av två mjukt finsktalande kvinnoröster långt bort i mina egna tankar.

Nedvarvning deluxe. På österländskt vis.

Simma lugnt.

* Min mamma är inte finska, och inte växte jag upp i Finland heller. Men de hade väl finska program på radion redan på den tiden, vad vet jag.

Scary monsters

Det är lite läskigt att ändra på något som alltid varit detsamma. Man undrar om man missar något uppenbart. Det verkar så konstigt annars, att man gjort på det här sättet, all den här tiden. Jaget är i obalans. Än har man redan kastat loss, än är man en högfrustrerad villervalla i jakt på för och emot.

Att ha eller inte ha telefon ur jack i väggen, det är frågan.

Love is in the air

Jag älskar Björn Borg, stod det över bröstet på kassörskan på Åhléns underklädesavdelning när jag gick förbi häromdan. Påminde mig om mamma och Elvis. Mamma var 19 och Elvis var het med ny singel. - Jag vill ha One night med Elvis, sa mamma till tjejen i skivbutiken. - Ja vem vill inte det, sa hon.

Simma lugnt.

Välkommen hem

Jag undrar om han räknar in oss, mannen i SL-luckan, tänker jag när jag trycker mig ut genom spärren en sen lördagskväll i juni. Bockar han likt en ställföreträdande pappa av oss från sin mentala lista när vi passerar framför honom igen, på väg upp ur tunnelbanan, vi vars remsor han stämplat några timmar tidigare? Eller löser han bara korsord? Jag bestämmer mig för det förra.

Vi hörs.

Det här tipset kostar inte ett öre

Badrumshandfatet har en viktig funktion i mitt liv. Det blev klart och tydligt när det kleggade igen häromdan. Dock, inget problem som inte har en uppsida. Precis som avsaknad av tandkräm är ett utmärkt preventivmedel så är stopp i avloppet ett finfint sätt att få en anständig vattenförbrukning! Kom ihåg det nästa gång någon försöker kränga på dig en state of the art flödesbegränsad blandare.

Vi hörs.

Gone fishing

Vissa av oss får vara med hela sträckan ut, så länge till och med ibland, att det blir uppenbart för alla inblandade att livet har gett vad det hade att ge, och att avskedet är välkommet. Andra stämplar ut hastigt och oväntat och du får aldrig chansen att säga tack, och hej. Det senare hände en vän till mig nyligen.

Mitt i allt det overkliga när någon rycks bort från en dag till annan kan jag ändå känna mig tacksam för påminnelsen. Du är i verkligheten inte berövad din enda chans att säga tack. Det erbjuds möjligheter varje dag, i alla möten.

Tricket är, väl, att bara göra det. Just do it. Hur svårt kan det vara. Att försäkra sig om att de du tycker om vet om det. Och att inte låta gammalt groll ligga på tillväxt.

Vi hörs.

Mer vår

Ett av de säkrare vårtecknen infann sig i veckan. ACn slog över till kalluft.

Simma lugnt.

Stand-in

Jag var i Göteborg i helgen, staden som fick ett par år av mitt liv när IT-boomen härjade som värst, och en permanent plats i mitt hjärta. Blomsteraffären på Olskrokstorget som har allt. De svettiga uppförsbackarna i Lunden. Skräckfärder med nyköpt bil mellan spårvagnar på Vasagatan. Kina-take-away från Lai-wa och resten av underbara Viktoria-kvarteren.

Det känns som att komma hem lite grann varje gång jag är och hälsar på. Hem till mitt andra hem. Vilken lyx att ha två, tänker jag.

Vi ses.

Sånt man säger

Väldigt roliga tjuvlyssningar: http://www.tjuvlyssnat.se/. Och helt gratis, det är bara att hålla öronen öppna.

Hej så länge.

Less is more

Jag gillar såna här enkla manuella system, människor emellan, som bara fortsätter att funka helt utan digitala inslag, år efter år efter år, helt enkelt eftersom de är så enkla och bra. Nyckeln i lådan till hantverkaren till exempel. Ringa värden, nyckel i lådan, hem efter jobbet, trasiga kylen fixad. Inte ett www så långt ögat når och ändå fungerar det hur bra som helst. Ringa Turluren ett annat. Stockholms norra kommuner, tror jag det är, har ett nummer där en telefonsvarare svarar på vintern och talar om vilka isar som går att åka på den dagen. Helt www-fritt.

Soptunnan ut på vägen så kommer sopbilen och tömmer. Isklamparna med till Ica för att få nya, frusna. Fri tillgång på vatten och vindrutetvättare (vad heter de?!) på varenda mack i hela landet.

I like.

Simma lugnt.

Black or white

Om det här är what white people like (vilket jag inte dementerar för en sekund, tvärtom), menar man då att det går att dela in folk i vita och icke-vita? Eller vita och ett antal andra färger? Och menar man isåfall att varje färg kan tillskrivas vissa preferenser? Det känns väl ändå som en rätt färdigdebatterad idé?

Inte desto mindre, det är en sjukt träffsäker, rolig och deprimerande lista. Vi är såna flock-djur. "Alla vill ha samma typ av annorlunda saker", som Wille Craaford redan konstaterat.

Hej så länge.

Redan vår

Och så, lika säkert som det blev sommar till slut kom våren idag med det mest högljudda av vårtecken, knattermoppen. Den kom kryssandes i marschfart i skymningsljuset mellan barnvagnar, byggställningar och sömniga förortsbilar letandes parkeringsplats vid Ica (däribland jag själv), givetvis utan lysen och givetvis med en stirrig femtonåring bakom styret. Men vad gör väl det att man får riskera livet ibland på väg till dagens matinköp, det är ju vår!

Andra vårtecken noterade i tillvaron på sistone:
* kollegorna står och trycker med kaffekopparna längs de varma solbelysta fabriksväggarna efter lunch som om det inte fanns nån morgondag
* tre krokusar, en gul och två lila, står och plirar i rabatten längs samma vägg
* någon har inte tvättat fönstrena i lägenheten sedan Hedenhös, det framgår med solens hjälp numera med all önskvärd tydlighet
* jag börjar sakna solbrillorna!

Hej så länge.

$$$

Världens sextonde rikaste människa heter Ka-shing. Ka-ching!

Simma lugnt.

Var god dröj

Jag bor i Stockholm. Mitt telefonnummer börjar på samma siffror som riktnumret till en större stad, minus nollan. Titt som tätt får jag telefonsamtal av människor som egentligen ville komma någon annanstans. Men som kanske har glömt att slå noll för att komma utanför växeln.

Idag ringde en tjej och frågade om hon kommit till Trafikcenter. Hon lät lite generad när hon förstod hur det låg till. Jag upplyste henne, som jag brukar, om att hon kommit till en helt vanlig telefon i 08-området.

Ibland tänker jag dock att jag kanske borde ta tillfället i akt och roa mig lite? Lyssna på det framförda ärendet och ge råd? ("Nej, E4:an är för närvarande avstängd mellan Norrtull och Arlanda, jag rekommenderar att du åker via Västerås.") Koppla vidare till lämplig plats? ("Då kopplar jag dig till en ledig handläggare, var god dröj. Det är för närvarande . . . tjugotre minuters väntetid.") Jag tror det skulle vara ganska roligt. Vad tror ni, skulle mina stackars offer ha överseende?

Hej så länge.

Man har inte roligare än man gör sig

Underbart. På sjuttiotalet visste man att göra barnprogram för vuxna, inser jag så här 30 år senare. Lajbans Pentti.



Simma lugnt!

Pay attention!

Jag hann komma ända till sista sidan och serierna innan jag insåg att jag fått fel tidning imorse. Har jag fortfarande rätt att anmäla utebliven tidning då, eller har jag bara bevisat att morgontidningarna har rätt i sin strategi att ge mig konkurrenten när den egna är slut?

Hej så länge.

PET-tjut

I april lanserar Systembolaget vin på PET-flaska. Tanken att man skulle kunna ha vin i plastflaska har inte ens slagit mig*, men det är ju naturligtvis genialt. Picknickandet kommer få sig ett uppsving till exempel. Och man kommer slippa gå omkring med kling-klongande systemet-kassar. Och eftersom de kommer ha skruvkork så slipper man hädanefter köpa hem en hel dunk som man inte hinner dricka upp innan den blir dålig**.

Faktum är att detta är en förändring som bara innebär fördelar. Heja.

* Trots att jag tycker om att tänka att jag är ganska rörlig i tanken.
** Faktiskt!

Happiness

On the road

Om du har en bok för mycket men dåligt med uppslag om vad du kan göra med den. Prova här. http://www.bookcrossing.com/

Simma lugnt.

Söndagsrekvisita

Vissa vänner vet bättre än andra vad som krävs för en fullständigt kravlös söndagseftermiddag. Observera ett av tidernas skönaste soundtrack* strax till höger om chilichokladen (mm).

Tack A.

* Ja, poäng till den som gissar rätt.

Grannar

Grannar är som tår säger Annika Lantz.

Påminner mig om min gamla kollega Partytjejen, som gick på fotokurs och fick i uppdrag att fota sina grannar. Vilket nog inte fäst i mitt minne om det inte vore för den iranska kurskamraten, som intet ont anandes gick loss med kameran i skogen, för att sen stolt visa upp en serie trädfoton för den stackars kursledaren. "Granar, grannar...?!"

Hej så länge.

Fint

Än finns det i-landsproblem

Detta är dagens:

när datorn hänger sig för fjärde gången den här halvtimmen och Spotify därmed likaså får jag snällt böja på ryggen och mata in en cd-skiva i stereon på gammalt hederligt vis. Ansträngande. Och upplysande på något sätt.

Simma lugnt.

Vad missar jag?

Om fyra personer på en arbetsplats går ner till 80%s deltid kan företaget anställa ytterligare en person på 80%. De fyra får motsvarande en dag ledigt i veckan och den nyanställde slipper arbetslöshet och blir dessutom konsumtionskraftig. Storebror får in lika mycket* skattepengar och sparar in på de arbetsfrämjande initiativ och arbetslöshetsersättningar han utsatt person nummer fem för. De fyra nyrika kommer rimligen utnyttja Försäkringskassans sjukersättningsbudget i mindre utsträckning (mindre stress per vecka), liksom den femte, som kan lämna Arbetsförmedlingen och förmodade tankar på varför samhället inte vill ha honom.

Individen vinner - less is more.
Marknaden går plus minus noll - konsumtionskraften** och antalet arbetade timmar blir oförändrat.
Staten vinner - mer skatt in, lägre kostnader.

Uppenbarligen missar jag något, annars hade väl landet sett ut så här. Men vad?

Industrialismen har gjort sitt, dags att casha in vinsterna.

Hej så länge.

* Jaja, marginal-gäsp-skatt-bla-bla....
** Min nationalekonomibok sover gott i en dammig kartong på vinden, men kanske ökar tom konsumtionskraften, ni upplysta får förklara.

Slow music

När allt i världen snurrar fortare och fortare och man knappt hinner lära sig sina kollegors namn innan de bytts ut rör sig topplistorna på Spotify med förvånansvärd hastighet. Jättelångsamt. Har tappat räkningen på hur många veckor Coldplays Viva la vida legat still på plats ett. Jag tackar och tar emot, gläds åt denna lilla oas.

Hej så länge.

Food to go

Återupptäckte fördelarna med microvågsugn häromdan. Den hade förpassats till de sälla vindsmarkerna under ett år eller så, stor ful och underutnyttjad. Men det finns en gräns för hur mycket pasta med pesto man kan äta, i brist på tid och ork att laga något lite mer spännande långkok (läs mer än tio minuter). Så - voilá - storgrytans återkomst är ett faktum! Och vilken lyx - både att laga maten och att plocka den ur små fryslådor när nöden tränger på. Att man ska krångla till det så.

Simma lugnt.

Vad tandläkaren vet om sprit

Lärt mig av min tandläkare idag:

• Listerine innehåller massor med alkohol och kan ge utslag i polisens blåsmojäng
• Man ska inte borsta tänderna direkt efter att man ätit en citrusfrukt, då borstar man bort emaljen
• Allt flour dina tänder får av tandkrämen fräter alkoholen i Listerine bort
• Goda råd är dyra (ovanstående kostade 900 pengar*!)

Frågan är vad som ska hända med Listerine-flaskan. Groggvirke?

Hej så länge.

* Fast jag fick en halvtimmes dåsande i tandläkarstolen på köpet också förstås....

Late night show

Vackert och lite magiskt på väg hem genom hooden häromkvällen.

Long gone

SvD skriver om den nystartade sajten brottsportalen.se idag, en sajt för att spåra sånt man blivit av med. Verkar smart. Till och med polisen gillar idén.

Det senaste jag ofrivilligt blev av med var en knallgul elgitarr, som stod i källarförrådet jag hade i Göteborg för tio år sen. Kanske nån vet var den finns idag? Men förmodligen borde jag inte ens fråga, utan bara vara glad att någon befriade mig från den sista kvarlevan av min pudelrocksperiod för gott.

Hej så länge.

Verkligheten överträffar dikten

Vilken grej, vilken bild. De måste ha satt kaffet i halsen, Manhattanborna som blev vittnen. Jag gissar på Hollywood-version inom kort. Slutet gott, allting gott.

Hej så länge.

Kultur och toaletter. God jul!

I helgen hade jag besök av mamma plus sambo. Gissa om jag blev förvånad när jag glider förbi vardagsrummet med ett erbjudande om te och kaka och hittar dem tittandes på .... Kulturkanalen! Som jag ju inte har på min TV! Men som jag gått och längtat och suktat efter ända sen den startade.

Minns att jag letade igenom kanalutbudet nån gång i våras och konstaterade att några nystartade SVT-kanaler icke hade funnit sin väg till mitt TV-uttag, och hittade även förklaringen till detta i någon tidningsartikel - min gnidna kabel-tv-operatör ComHem blockerade tydligen dessa för sina kunder. Att jag inte köpte några kabel-tv-kanaler av dem gjorde bara saken ännu märkligare.

Men nu har något hänt, tack för det tomten! Just nu sänder de ett hm, någotsånär intressant program om toaletter och bristen på desamma i större delen av världen. Och alla problem detta orskar för små barn som dör av diverse hygienbristsrelaterade sjukdomar. Viktigt förstås. Men jag ser fram emot mer kultur på kanalen med stort K.

Hej så länge.

Var gick du i skolan?

Barn är charmiga. Några av dem har frågat Joe Labero om han gått på Hogwarts. Magi.

Simma lugnt.

Miljö och konflikter

Intressant inlägg av Elina Jonsson idag - förnyelsebar energi som konfliktlösare. Tydligen en självklarhet i andra delar av världen.

Tänk en värld utan oljeberoende, hur många militära konflikter hade inte kunnat undvikas då? Och i förlängningen, vad hade vi kunnat lägga vår (mentala) energi på istället?

Jag gör som lilla Anna hos Sven Melander i Nöjesmassakern, en önskelista över vad jag helst av allt vill ha.

1. Mänskliga rättigheter för alla.
   När var och en själv får verka för det de tycker är bäst blir världen en bättre plats. Go Amnesty.
2. Ett hållbart utnyttjande av det vi har på jorden.
   Har ni tänkt på alternativen? Varken livet under markytan eller det ute i tomma rymden verkar särskilt lockande tycker jag. Ska vara om vi kan bygga ett sånt här då möjligen.
3. Nedväxling.
   När det nu inte finns jobb till alla längre och vi verkligen inte behöver fler platt-tv-apparater och äggkokare, varför inte låta alla gå ner i arbetstid (och lön!) och ägna tiden åt sånt som vi tycker är meningsfullt?
   
   
   
   Hej så länge.

Förändring är lätt sett ur backspegeln

Har nyligen haft det tvivelaktiga nöjet att besöka ett land där man ännu inte förbjudit rökande på krogen - Österrike. Kommer ni ihåg hur det var? Kläderna på vädring, oförtjänt huvudvärk, svart klägg i näsan?! Fantastiskt hur snabbt man vänjer sig vid en förändring som visar sig vara till det bättre. Konstigt att vi var så oroliga för hur det skulle bli! "Det kommer lukta illa!" "Det kommer bli tomt därinne när alla måste gå ut och röka!" "Det kommer inte vara sig LIKT, cigaretterna hör TILL!".

Känner våra fantastiska hjärnor inte igen en bra idé när de ser den?

Hej så länge.

Hallå hallå

Det finns ljus i mörkret. I ett desperat försök att få något annat att tänka på än min rinnande näsa klickar jag mig in i TV-tablån och finner till min glädje att TV4 sänder 'Allå, 'allå, 'emliga armén igen. Tillvaron är räddad! "Lissen carefulli, bicause I will say tis only once!" ligger fortfarande på min topp-fem-lista över bästa filmcitat nånsin.

Återstår bara att bestämma sig för att offra lite läkande gå-och-lägga-sig-tidigt-sömn eller om jag ska ge mig in i att lära mig hur min gamla videomojäng fungerar.

Hej så länge.